Framme...

Tack alla som önskade oss en trevlig resa! Jag kan tänka mig att en och annan av er undrat varför vi inte uppdaterat här och om vi möjligen vimsat bort oss någonstans på väg mot Asien...

Men, vi hade helt enkelt en lång resa, fullt upp med att installera oss och inget fungerande WiFi. Nu har vi piggnat till, kommit på plats här på Koh Lanta och hittat internet så nu skall jag försöka sammanfatta de senaste dygnen. Detta kan göras i form av några slutsatser vi dragit.

1. Att resa 26 timmar är jobbigt. Även om de tjusiga flygvärdinnorna på Qatar Airways och deras underhållningskonsoller och små söta väskor med minitandkrämstuber lyste upp i natten ovanför Indiska Oceanen. 
   
   
2. Det är underbart när man är framme, som i framme-framme. Första natten på Koh Lanta sov vi över i ett ganska trångt gästrum – utan AC – men vi var så trötta att jag tror att vi skulle ha kunnat somna sittandes på trottoaren där utanför. Men sedan tre dygn är vi nu på plats i huset där vi skall bo i två veckor. Skönt att kunna packa upp och få litet mera plats. Huset är jättemysigt. Det är litet lustigt – vi visste att det låg i närheten av huset vi sedan skall bo i resten av tiden men inte hur nära – det är grannhuset! Blir ju lätt att flytta när det är dags. 
   
   
3. En ny sorts vardag har redan infunnit sig, även om vi inte har hunnit vänja oss. Igår började tjejerna i Lilla svenska skolan. I Ellas 2-3:a är de tolv elever, i Eiras 7-9:a är de sju. Morgonsamling i den öppna skolsalen utan väggar, ”salan”, varje måndagmorgon och då sjungs thailändska nationalsången medan flaggan hissas. Låten är ganska lustig, något med vi gillar inte att slåss men fegar inte ur i krig om det gäller. Hmm, lika lustig som den svenska om man tänker efter... Skollunch intas på en restaurant med bar (igår var det nudelsoppa, idag kycklingspett med en enligt Ellinor jätte-jätte-jättegod sås) och gymnastik har man på stranden. 
   
   
4. Det kan duggregna i Thailand. Detta har förvånat mig och Micke som trodde att antingen är det stekande sol eller hällande regn. Men, det kan tydligen duggregna dagar i sträck även här. Varmare än i Sverige men inte vad vi väntade oss direkt... faktum är att så väldigt mycket sol har vi inte sett än. Vi sänder en tacksamhetens tanke till vädergudarna som vänligen ser till att vi blekfisar inte bränner oss första dagarna. 
   
   
5. Att laga mat här är svårt. Vi har konstaterat att det kostar inte många fler baht att äta ute än att laga mat själv. Men, efter två kvällars restaurangmiddag med lång väntan och en skogstokig krypbebis och många utslagna glas, kände vi att det nog kunde vara läge att försöka sno ihop något hemmavid. Dessutom tycker jag ju att det är rätt kul att besöka affärer i främmande länder, fingra på intressanta, mer eller mindre exotiska råvaror och försöka få till något. Något större utmaning här bara än tidigare i t ex Spanien och Italien. Grejerna i affärerna är rätt obegripliga. Råvaror som kött och fisk hittar man i form av stora klumpar med thailändsk text på omslaget i gigantiska frysboxar. Glada i hågen slog vi till på en påse med engelsk text (!) på i förrgår: ”Chicken”. Det går ju att förstå liksom, såg ut om styckad kyckling. Fast när det tinat såg jag att det var kycklinglever och -hjärtan. Tur att vi gillar kycklinglever... åtminstone jag och Micke. Kanske är det en bättre idé att leta upp någon lokal marknad där man kan se bättre vad man köper... alternativt köper man färdig mat på någon restaurang och tar med sig hem :-)

Bilder verkar vara svårt att ladda upp just nu, kommer en annan dag...

Ha det fint och på återhörande!

/Felicia